Aluminium fortsätter att prestera starkt trots globala ekonomiska förändringar och regionala utmaningar inom utvinning och raffinering.

Den 25 juli steg aluminiumpriserna på London Metal Exchange till en fyramånaders högsta nivå och stängde veckan på 2 656,5 dollar respektive 2 657 dollar per ton – en ökning med 10,5 dollar eller 0,39 %. Enligt rapporter drevs denna uppgång främst av förnyad optimism om den kinesiska efterfrågan, tillsammans med ett ökande tryck från globala utbudsbegränsningar.

Samma dag steg tremånaders köp- och säljpriserna med 7,5 dollar per ton eller 0,28 % och nådde 2 655,5 dollar respektive 2 656 dollar per ton. Veckan därpå registrerades spotpriserna för aluminium till 2 635,85 dollar per ton, en liten nedgång från den senaste toppen. Trots detta är priserna fortfarande relativt höga på grund av en kombination av utbudsbegränsningar och förnyad efterfrågan från infrastrukturprojekt i större ekonomier.

Viktiga drivkrafter för prisrörelser

Enligt marknadsbedömare tillskrivs den nuvarande uppgången i aluminiumpriserna flera faktorer, främst Kinas produktionstak. Även om Kina är världens största aluminiumproducent närmar sig landet sitt årliga tak på 45 miljoner ton – en politik som syftar till att begränsa koldioxidutsläppen. Detta har lett till förväntningar om minskad produktion under andra halvåret.

Ökande efterfrågan från snabbväxande sektorer som elfordon och förnybar energi är också en viktig stabiliserande kraft. Samtidigt ökar Europeiska unionen investeringarna i försvarstillverkning, vilket ökar efterfrågan på industrimetaller som aluminium. Fortsatta sanktioner mot Ryssland, en stor aluminiumexportör, har ytterligare begränsat utbudet till de europeiska marknaderna.

Andra bidragande faktorer inkluderar:

- Stigande energikostnader, eftersom aluminiumsmältning är mycket elintensiv.

- Handelsstörningar, inklusive eskalerande tullar som omformar de globala aluminiumflödena.

- Volatilitet i leveranskedjan och ökad efterfrågan från infrastrukturprojekt.

Tullpolitikens inverkan på producenter

I Nordamerika fortsätter tullpolitiken – särskilt enligt avsnitt 232 – att omforma dynamiken i den amerikanska aluminiumsektorn. Rapporter tyder på att även om den inhemska produktionen är fortsatt stark, stöds utbudet i allt högre grad av import, särskilt från Kanada och länder i Mellanöstern.

Branschen skakades i juni när USA fördubblade tullarna enligt paragraf 232 till 50 %, vilket utlöste stora kostnadsförändringar och tvingade producenter att omstrukturera leveransstrategier. Analytiker noterar att producenterna har lyckats anpassa sig snabbt trots pressen.

Till exempel har Alcoa, en av de producenter som drabbats av de högre tullarna, omdirigerat kanadensisk export till Europa och Asien samtidigt som de avyttrat tillgångar utanför kärnverksamheten. Samtidigt ådrog sig Rio Tinto, som är starkt beroende av kanadensisk export till USA, tullkostnader på 321 miljoner dollar under första halvåret. Cirka 723 000 ton aluminium exporterades till USA, vilket avsevärt ökade kostnadsbördan.

Utsikter för aluminiummarknaden

Branschledare varnar för att långvariga handelsspänningar kan dämpa den globala aluminiumkonsumtionen och begränsa sektorns tillväxt. Medan vissa företag gynnas av kortsiktiga regionala leveransbrister, förbereder sig många för djupare strukturella förändringar om tullarna kvarstår. Andra lobbar aktivt för undantag.

Det finns dock positiva indikatorer som stöder marknaden på kort sikt. Peking har tillkännagivit ett vattenkraftsdammprojekt på 1,2 biljoner yen, vilket signalerar regeringens avsikt att stimulera ekonomin genom infrastrukturinvesteringar. Projektet förväntas öka efterfrågan på aluminium inom bygg-, energi- och transportsektorerna.

Strikta energikonsumtionsregler i Kina – särskilt i provinser som Yunnan och Inre Mongoliet – har dock minskat produktionen, vilket ytterligare stramar åt det globala utbudet och ökat prisvolatiliteten.

Mitt i dessa störningar framstår Indien som en ny tillväxtmarknad. Med rikliga bauxitreserver och en expanderande nedströmsindustri fortsätter Indiens aluminiumsektor att ta fart. Analytiker förutspår kraftiga ökningar av den inhemska efterfrågan under de kommande åren, drivna av infrastrukturutveckling och ökande aktivitet inom transportsektorn.

Amerikanska aktieindex steg under torsdagens handelssession efter publiceringen av viktig ekonomisk statistik och en uppgång inom tekniksektorn driven av Microsofts vinst.

Regeringsdata visade att kärnprisindexet för personliga konsumtionsutgifter (PCE) – Federal Reserves föredragna inflationsmått – låg stabilt på 2,8 % jämfört med föregående år i juni.

En annan rapport visade att det amerikanska sysselsättningskostnadsindexet steg med 0,9 % under andra kvartalet, vilket överträffade förväntningarna på en ökning på 0,8 %.

Samtidigt ökade antalet förstagångsansökningar för arbetslöshetsersättning i USA med endast 1 000 till 218 000 under veckan som slutade den 26 juli, upp från föregående veckas oreviderade siffra på 217 000. Analytiker hade förväntat sig att antalet ansökningar skulle stiga till 222 000.

Både Nasdaq och S&P 500 nådde nya rekordnivåer efter att Microsoft och Meta Platforms rapporterade starka intäkter och vinster för andra kvartalet 2025.

Klockan 16:24 GMT hade Dow Jones Industrial Average fallit med 0,3 % (156 poäng) till 44 305, medan det bredare S&P 500 steg med 0,2 % (11 poäng) till 6 374, och Nasdaq Composite klättrade med 0,5 % (109 poäng) till 21 239.

Kopparpriserna sjönk kraftigt under torsdagens handelssession, tyngda av en starkare amerikansk dollar och marknadens reaktion på de senaste tullåtgärderna som president Donald Trump infört mot industrimetallen.

Vita huset meddelade i ett officiellt uttalande på onsdagen att president Trump hade undertecknat en proklamation om att införa en tull på 50 % på viss kopparimport, med hänvisning till nationella säkerhetsproblem.

Enligt ett faktablad som släppts av Vita huset riktar sig åtgärden mot halvfabrikat av koppar och derivat med hög kopparhalt, med verkan från och med den 1 augusti.

I uttalandet förtydligades att de nya tullarna inte kommer att gälla kopparskrot eller primära insatsmaterial som används i kopparproduktion, såsom malmer, koncentrat, skärsten (delvis smälta produkter), katoder och anoder.

Detta åtgärd följer en utredning enligt paragraf 232 som inleddes i februari på order av president Trump.

Utöver tullarna kräver presidentordern åtgärder för att stödja den inhemska kopparindustrin, inklusive att amerikanska producenter måste sälja 25 % av det högkvalitativa kopparskrot som genereras inom landet på den inhemska marknaden.

Samtidigt steg US-dollarindexet något med mindre än 0,1 % till 99,8 poäng klockan 16:07 GMT och nådde en högsta nivå på 100,1 och en lägsta nivå på 99,5.

När det gäller kopparhandeln sjönk septemberterminskontrakten kraftigt med 21,8 % till 4,36 dollar per pund kl. 16:06 GMT i den amerikanska handeln.

Bitcoinpriserna steg på torsdagsmorgonen, med stöd av uppgångar i amerikanska aktieterminer, trots att Federal Reserve beslutade att hålla räntorna oförändrade vid sitt senaste penningpolitiska möte.

Samtidigt väckte en ny rapport från Vita huset om digitala tillgångar nya frågor, eftersom den erbjöd få detaljer om den länge utlovade "strategiska Bitcoin-reserven".

Världens mest populära kryptovaluta steg med 1 % under de senaste 24 timmarna och bibehöll nivåerna över 118 000 dollar (89 026 pund). Investerarsentimentet förbättrades också på bredare marknader, med terminskontrakt för Dow Jones-, S&P 500- och Nasdaq-indexen som steg med 0,29 %, 0,9 % respektive 1,31 % i förhandeln.

När det gäller alternativa kryptovalutor (altcoins) var resultatet blandat efter Feds beslut. Ethereum (ETH-USD) steg med 1,1 %, medan Solana sjönk med 0,4 %.

Fed håller räntorna och övervakar tullarnas inverkan

Under Federal Open Market Committee (FOMC) möte på onsdagen beslutade den amerikanska centralbanken att hålla styrräntan inom intervallet 4,25 % till 4,5 %. Fed-ordföranden Jerome Powell intog en försiktig ton och uppgav att framtida beslut kommer att bero på kommande ekonomisk data – särskilt i takt med att effekterna av president Donald Trumps nyligen införda tullar börjar synas i ekonomin.

Räntesänkningar i september är nu mindre troliga

Efter Powells uttalanden sjönk förväntningarna på en räntesänkning vid septembermötet kraftigt. Enligt marknadsdata sjönk oddsen för en sänkning till bara 40 %, från 63 % före tillkännagivandet.

Powell noterade att tullhöjningar har börjat påverka konsumentpriserna för vissa varor, men åtog sig inga åtgärder i september. Han sa att Fed kommer att övervaka utvecklingen under de kommande två månaderna.

Historiskt sett har räntesänkningar varit en positiv faktor för kryptovalutamarknaderna, eftersom de minskar attraktionskraften hos traditionellt sparande och driver investerare mot mer riskfyllda tillgångar som Bitcoin och altcoins.

Kritik mot Feds politik: ”De jagar en fantominflation”

Alla marknadsaktörer var dock inte övertygade av Feds hållning. Louis Navellier, ordförande för Navellier & Associates, kritiserade centralbankens tillvägagångssätt i en not till investerare: ”Fed säger att ekonomin är svag, men inte tillräckligt svag för att motivera en räntesänkning ännu.” Han tillade: ”De hävdar att arbetsmarknaden är mycket stark, även om det mesta av den styrkan beror på säsongsjusteringar.”

Navellier pekade på det pågående deflationstrycket – inklusive Kinas ekonomiska avmattning, global svaghet och lageruppbyggnad i väntan på tullar – och sa: ”Fed jagar en fantominflation som inte existerar.”

Navellier berömde Powells uttalande att all tullrelaterad inflation kunde vara ”en engångsföreteelse som inte kommer att upprepas”. Han tillade: ”Jag är glad att han sa det.”

Navellier efterlyste aggressiva räntesänkningar med början i september: ”Ärligt talat borde Fed sänka räntorna sex gånger. Det borde börja i september, sänka igen i december och följa upp det med ytterligare fyra sänkningar nästa år. Räntan borde nå 3 %.”

Vita husets rapport om digitala tillgångar: Strategisk Bitcoin-reserv fortfarande oklar

I en anmärkningsvärd utveckling publicerade Trump-administrationen på onsdagen sin hittills mest omfattande rapport om sin policy för digitala tillgångar. Rapporten, som publicerades av Vita husets arbetsgrupp för digitala tillgångar och sträcker sig över 163 sidor, beskrev regeringens ständigt föränderliga regelverk på detta område, inklusive bankinfrastruktur, standarder mot penningtvätt och gränsöverskridande transaktioner.

Trots höga förväntningar från branschen nämndes dock den "strategiska Bitcoin-reserven" bara en gång i rapporten – utan några väsentliga detaljer om projektets natur eller mål.

Ändå uppgav högre tjänstemän inom administrationen att infrastrukturen för detta reservat är under utveckling och tillade att fler detaljer kommer att meddelas snart.